Justja! Plus allt annat skit så har jag utvecklingssamtal på onsdag, det måste ju vara dom mest plågsamma 30 minutrarna i mitt liv. Håll med om att det finns inget värre? Jag hatar att bara sitta och analysera och begrunda hur det går och hur man mår och hit och dit. Jag får lust att resa mej upp och gå därifrån och säga åt dom att sköta sitt eget istället för att lägga sej i mitt. Så mogen är jag.